måndag 25 februari 2013

Välkomna att lyssna på föredraget ´Sikta mot stjärnorna och nå dit´.



Omsorgsfamiljen Personlig assistans H.E.M. AB tillsammans med Svenska kyrkan i Hagsätra har glädjen att hälsa er välkomna till en tankeväckande och inspirerande kväll.
 
Torsdagen den 21 mars 2013 klockan 18.00 inbjuds ni till att lyssna på vår bloggare och inspiratör Johan Nordansjö och hans föredrag ´Sikta mot stjärnorna och nå dit´.
 



 
 
Johan har en CP-skada. Han har förmågan att se möjligheterna i livet och därmed fått en guldkant på livet. Johan har haft tre stora mål i livet: att finna kärleken, att bli världens bästa inom sin idrottsgren och att skriva en roman och få den utgiven av ett förlag.
 
 
Kom och lyssna på hans livs historia!
 
 

Ni är välkomna till Svenska kyrkans lokal på Hagsätra torg 34-36 som ligger mitt i centrum. Vi bjuder på lättare förtäring. Föreläsningen tar cirka 1,5 timme och vi stannar kvar en stund efter föredraget och umgås. Kvällen inleds med en kort presentation av Omsorgsfamiljen.
 
Det går utmärkt att boka in Johan som föreläsare till ditt företag eller din förening via mail eller telefon och även under kvällen.
 
Vi är tacksamma för din anmälan till johan.nordansjo@omsorgsfamiljen.se eller på telefon 0721/719901 till Eva-Lotta Kassel senast den 15 mars 2013. Föreläsningen är kostnadsfri och lokalen är anpassad för alla.
 

fredag 22 februari 2013

Snart kan jag själv ta Roslagsbanan.

För ett år sedan hörde jag att Roslagsbanan kommer att få nya tågvagnar. Jag gladde mig åt det, för det skulle vara anpassade för oss som använder den fina uppfinningen hjulet när vi tar oss fram. Inga trappsteg, bara rulla in. Kanske även min stora permobil får plats? Hoppas det, för då slipper jag köra till Mörby centrum för att hoppa på tunnelbanan för vidare färd mot Stockholm eller någon annanstans som lockar.

De nya vagnarna började rulla i november, men tyvärr gick inte dörrparen i mitten, där det var möjligt för mig att stiga på utan hjälp, att öppna enligt en fastklistrad lapp. Det är säkert något fel som går snabbt att åtgärda, tänkte jag och släppte det.
Veckorna gick och månaderna likaså, dörrparen förblev stängda. Jag fann det märkligt, så i veckan tog jag kontakt med Arriva, företaget som äger Roslagsbanan. De meddelade att trots beräkningar har det visat sig att den platta, som ska elektroniskt skjutas ut strax innan dörrparen öppnas, hamnar nu antingen under eller alldeles för högt jämförelse med perrongen på vissa stationer. Justeringsarbetet pågår och förväntas bli klart cirka två veckor in i mars.

När dörrarna kan öppnas öppnas ännu en möjlighet för mig.



torsdag 21 februari 2013

Hur kan det vara möjligt att hela tiden bilda unika texter?



A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö


Tjugonio bokstäver har vi i vårt alfabet. Det låter många, men tänk på den mängd med ord som vi konstruerar med dessa, då är tjugonio få. Försvinnande lite. Hur många ord finns det i vårt språk? Jag har ingen susning, men det rör sig om oändligt många. Nej, inte oändligt. Det måste finnas ett stopp.  Eller? En sak är i alla fall säkert, det är väldigt många. Tanken svindlar. Är det någon som vet? I så fall, släng i väg ett mail till mig. Jag vill veta.
Att med tjugonio bokstäver kombinera alla våra ord, som var och en är unika, det är svårt för mig att greppa.

Det som jag inte förstår är att varje dag, vecka efter vecka, månad efter månad och år efter år skrivs det böcker, sångtexter, artiklar för tidskrifter och webb, och ingen är identisk med någon annan. Hur kan det vara möjligt att hela tiden bilda unika texter?

Tycker ni att jag verkar insnöad i bokstävernas fascinerade värld? Stämmer, jag är helt uppslukad.


fredag 15 februari 2013

Bokmässan, here I come.

I dag fick jag reda att jag får hyra en monter på Bokmässan i Göteborg. Jippiiiee! Är så glad.
Att i en monter på Sveriges största bokmässa visa upp sin roman, det är stort. Väldigt stort.

Bokmässan äger rum den 26-29 september.



söndag 10 februari 2013

Omsorgsfamiljen på Leva & Fungera i Göteborg.

För första gången ska Omsorgsfamiljen vara med på en mässa och följaktligen är vi laddade till tänderna.

Kom till vår monter, så berättar mina kollegor om Omsorgsfamiljens verksamhet som bland annat är personlig assistans. Även jag kommer vara på plats, och berättar om mitt föredrag ´Sikta mot stjärnorna och nå dit´ och om min roman ´Mitt nakna jag´. Givetvis har jag med mig ett antal exemplar för försäljning.

Mässan pågår mellan den 16-18/4 på Svenska Mässan.


johanomsorgsfamiljen@gmail.com

fredag 8 februari 2013

Jag önskar mig en monter under bokmässan i Göteborg.

Allt sedan ´Mitt nakna jag´ kom ut den 15:e november 2005 har jag önskat mig och drömt om att stå i en monter på bokmässan i Göteborg och presentera romanen. Debutantförlaget, som gav ut romanen, är litet förhållandevis till andra förlag och att hyra monter på mässan är dyrt. Jag antar att det är en av anledningarna att förlaget sällan är med, och jag kan inte stå själv för kostnaden.

Genom åren har tanken att vara med på bokmässan lagd sig i bakhuvudet likt en kokong. Men när jag strosade runt där i höstas och omgavs av allsköns text, såg författare med sina alster och lyssnade på intressanta föredrag bland annat om det svenska språket, fick tanken liv igen. Jag vill själv stå en gång där i en monter och signera mitt alster. Jag vill det väldigt mycket.

Nu kanske önskan och drömmen slår in. Med ekonomisk uppbackning faxade jag i förra veckan nämligen in en intresseanmälan till att hyra en så kallad budgetmonter, 2x2 meter. Nu är det bara att vänta och se, framförallt hoppas att jag blir tilldeladad en, för de finns i begränsad antal.

Jag skrev tidigare i inlägget att jag vill presentera romanen under bokmässan. Presentera, är kanske inte det rätta ordet, för ett alster som har varit utgiven i drygt sex år. Å andra sidan finns det de, tro det eller ej, som inte har hört talas om ´Mitt nakna jag´.
Marknadsföra, nu dök ordet upp i en av mina hjärnvindlingar som också passar in.

En enorm stolthet skulle infinna sig om jag fick stå i en monter på bokmässan i Göteborg och presentera och marknadsföra min roman ´Mitt nakna jag´.


Bokmässan pågår 26-29 september.




tisdag 5 februari 2013

Vad vill ni läsare att jag ska blogga om?

Jag har fyllt livet med mycket. Härliga stunder och trevliga ögonblick som får mig att bli glad när jag blickar tillbaka och händelser som har gjort mig ledsen och arg. Ömsom vin, ömsom vatten, alltså.

Vad vill ni läsa om? Den rafflande EM-finalen -99 där jag tog silver, hur det känns att inte kunna hjälpa barnen på grund av CP-skadan, taxichauffören som bad till Gud att denne såg till att jag börjar gå, så att jag kunde ta mig till taxistolpen istället för att bli upphämtad vid porten (Men vänta nu, om Gud hade fixat till mig, hade jag det rakt inte åkt taxi utan buss. Dyrt med taxi), stirrande kineser som följde efter mig när jag var i Peking, min första date (eller vad det en date?), att tävla i Paralympics i Seoul 1988, känslan att se sin roman stå på en hylla i Akademibokhandeln. Eller något annat, det är upp till er.
Maila mig johanomsorgsfamiljen@gmail.com , så ska jag efter bästa förmåga göra er till lags.

Jag väntar med spänning.

måndag 4 februari 2013

I lördags fick jag ännu en gång ett dåligt bemötande.


Det bor en man i samma trappuppgång som oss. Han är troligen nyinflyttat, för jag har endast sett honom i tre fyra månader. De få gånger vi springer på varandra, pratar mannen till mig som jag vore ett barn. Jag blir kränkt och så arg att jag vill säga med hög röst ´Sluta upp med att bemöta mig som en barnrumpa. Tala till mig som vuxen´. Men det låser sig, får inte fram ett ljud.
När det inte går att föra fram det verbalt, får det bli skriftligt, för nu räcker det. Nedanstående rader plus min bok ska jag ge mannen nästa gång jag ser honom.
 
 
Hej!

Det är trevligt att du tar kontakt med mig, men jag vill upplysa dig om att du gör det på ett fel sätt.
När du pratar till mig gör du det som om jag vore tre år. Det händer även att du klappar mig på huvudet. Jag känner mig då kränkt, samtidigt som jag blir arg och väldigt ledsen. Varför gör du så här? Det här är ett mycket dåligt bemötande från din sida.
Ser du inte att jag är vuxen? Vad får dig att tro att jag har ett mindre utvecklat intellekt än andra i min ålder bara för att jag sitter i rullstol, har talsvårigheter och okontrollerade rörelser? Jag har svårt att tro att du bemöter andra vuxna människor på samma sätt, men det kanske du gör. Jag känner dig ju inte.
Du är inte ensam om att ge mig ett dåligt bemötande, så jag bör vara van. Men jag blir aldrig van och jag får inte bli det heller, för då har jag förlorat som människa.

Jag har en CP-skada som följd av den syrebrist som jag fick vid min födelse. Skadan är ett fysiskt handikapp, inte ett psykiskt. Det innebär att mitt intellekt inte är skadad. Så prata till mig som vuxen som jag är.
Jag är 46 år. Jag är gift och tillsammans har vi två guldklimpar till barn. Jag arbetar som föredragshållare, där jag bland annat pratar om vikten av att bemöta varandra på ett bra sätt. Är även bloggare, www.omsorgsfamiljen.blogspot.se .
I handen håller du min debutroman ´Mitt nakna jag´. Läs den! Min förhoppning är att du lär dig då att bemöta andra som du själv vill bli bemött.

Johan