I kärlekens tecken.

Jag gick med i Prideparaden i Stockholm i dag. Festligt. Härlig musik, glädje och mycket kärlek.
Undrar om det var lika många stod och såg på och viftade med regnbågsflaggan som gick med i paraden. Varför stå vid sidan? Nästa kan väl även de paradera. Vilken lång parad det skulle bli!

Leka, men inte kramas.

- Nu går jag till jobbet, sa jag till barnen i morse.
De satt i soffan och såg Disney Channel på TV. Bägge hade nyss vaknat, sonen i kalsonger och tösen i ett rött nattlinne med små skära elefanter på. Sängvärmen och doften från lakanen hade inte hunnit än lämna dem. Kombinationen är oslagbar. Jag fullkomligt njuter av den.
- Hejdå, sa sonen utan att lämna blicken och uppmärksamheten från TV:n.
Han börjar bli stor nu, tänkte jag. Förr fick jag kramar, men nu får jag kämpa för dem. En som börjar tredjeklass i höst är det inte lika viktigt med kramar och gos. Godnattkramar delar han ut i alla fall, alltid något, och då passar jag på.
Dottern reste sig upp och gick halvvägs fram till mig.
- Hejdå pappa.
- Hejdå. Ha en bra dag, log jag. Får pappa en kram?
- Nej, sa hon bestämt.
Inte märkligt med det heller, för mina kramar är hårda och kantiga. Inga mjuka som barnens mors.
När jag och assistenten steg ut från porten för att gå mot tåget, hörde jag dottern ropa ´Pappa pappa. Pappa pappa.´. Vände mig om och såg min lilla prinsessas ansikte under balkongens räcke. Vi bor på första våningen, tre meter upp från marken.
- Hej, sa jag glatt och gick tillbaka mot balkongen.
- Pappa, jag vill följa med till ditt jobb.
- Det går bra. Vi får välja ut en dag.
- Och åka rullstol.
Hon var med mig när jag besökte Hjultorget på Kistamässan nu i maj. Hjultorget är en hjälpmedelsmässa. Det bestående minnet från den långa dagen var när hon fick syn på en rosa rullstol för barn och fick till hennes lycka sitta i den och smårulla runt.
- Visst var den fin, den rosa?
-  Ja, sa hon och fick något drömskt i blicken.
Rosa är hennes favoritfärg och rulla runt i min rullstol tycker hon är kul, så minnet kommer hon att bevara länge.
- Du körde så fint.
Hon nickade.
- Nu måste jag gå för att hinna med tåget.
- Okej, sa hon och vinkade. Sedan sprang hon in i vardagsrummet.

Hur ska jag på ett fint sätt tala om för guldklimpen att jag arbetar inte på Hjultorget? funderade jag när jag gick mot tåget. Hon kanske blir besviken. Förmodligen bättre att låta henne tro det. När hon är några år äldre tar hon det bra, får jag hoppas.


Även om min prinsessa kramar och pussar mig sällan, vet jag att hon håller av mig mycket. Det märker jag i andra situationer som exempelvis när hon ska bada innan läggdags. Hon vill då att jag ska vara med där hon sitter i badbaljan. Antingen leker vi affär, där hon gör ordning smoothies med olika smaker. Hon frågar vilken smoothie jag vill ha och säger namnen på två tre stycken, namn som hon knappt kan uttala. Kapkoldgaeöpk kan en heta.
- Den första låter bra. Vad innehåller den? frågar jag artigt.
- Hallon, jordgubb och mango.
- Mina favoriter. Den tar jag.
Hon börjar att ta vatten från duschkranen i en mugg. Blandar med löddret från badskummet. Hon tar fram en till färgglad mugg och häller vattnet och löddret i den. Ännu en mugg tas fram och fylls även den. Så håller hon på, metodiskt och finmotoriskt, tills hon uppenbarligen är nöjd med smoothien och räcker glatt fram den.
Jag skojsmakar.
- Vad gott den är.
- Tack.
- Vad kostar den? frågar jag och tar en slurk till,
- 98.000.
- Det är dyrt tycker jag.
- 19 kronor.
Jag lägger "pengarna" i hennes utsträckta hand.
- Tack så mycket.
Hon stoppar ner dessa i den osynliga fickan.
- Vill du ha en till?, säger hon glatt och sätter i gång att diska muggarna ivrigt.
- Ja gärna, mumlar jag medan jag sväljer ner det sista av smoothien.
- Vilken smak? Jag har kvar gurka, melon och banan.
- Tar gurka och melon.
Så här fortsätter vi tills hon helt plötsligt säger att hon vill kliva upp, Förmodligen är det för att värmen i vattnet försvunnit.
Om det inte är affär tösen vill leka, tvättar hon mina fötter och underben. Jag tar då av mig byxorna och sätter fötterna i baljan. Hon tar tvättsvampen och sprutar tvål på, och sedan blir det tvätta av. Metodiskt även här plus noggrann.

Jag älskar att leka och vara med mina barn.

Back to buisness.

Sommaren fortsätter, men semestern är slut. Det är alltid jobbigt att sätta i gång de små hjärncellerna som utför arbetsuppgifterna. De vill liksom inte vakna upp ur den rofyllda dvalan. Några har jag tydligen fått upp, annars hade inte det blivit denna text. Känns som bara en tredjedel av en bilmotors kapacitet fungerar.
Slö är jag också. Skyller inte bara på härliga värmen utan det är skönt att bara vara på semestern, och då infinner sig den angenäma slöheten. Leka med barnen, bry mig inte vad tiden är, äta när hungern gör sig påmind, läsa en bok, lapa sol. Underbart, men nu är det back to buisness.