Försent?

Det händer att jag glömmer att jag har en CP-skada. Jo det händer faktiskt, som när jag ringer till en myndighet och hen som svarar förstår vad jag säger, Precis allt och det utan att jag behöver upprepa mig. Efter samtalet blir mina ögon blöta och jag tänker, inte har jag talsvårigheter. Min dåvarande läkare feldiagnostiserade mig. Begära skadestånd, är det försent?

Fler bra bemötanden

I går fick jag mitt ena öga undersökt på S:t Eriks Ögonsjukhus.

Det trevliga bemötande som jag fick från de som utförde undersökningen, fick mig att maila avdelningen och tacka. De pratade med mig och frågade mig, inte min personliga assistent som var med.

Det är tragiskt att jag blir positivt överraskad när jag får ett gott bemötande från läkare och sjuksköterskor. Det ska vara naturligt att få det, men för mig är det inte det. Pga de talsvårigheter jag har och att jag tar mig fram med rullstol signalerar det hos en stor del i dessa yrkeskårer att jag inte kan prata och har ett intellektuell funktionsnedsättning. Just därför vänder de sig till min fru eller assistenten och pratar med dem, trots att det som de vill säga är riktad mot mig, t ex frågor som jag kan svara på. Det gjorde inte de tre, de pratade med mig.

Dessvärre har jag erfarenhet av dåligt bemötande från läkare och sjuksköterskor. Märkligt, för de, med tanke på deras utbildning, bör veta att när vi har talsvårigheter betyder det inte att vi även har en intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara så, men det är ingen regel.

Rött istället för svart.

I dag är det Black Friday. Orsaken till att ´svart´ finns i namnet har jag skrivit om tidigare i veckan.

Att färgen svart finns med i namnet på en positiv händelse är glädjande. För det förekommer alltför ofta i negativa sammanhang såsom svartbygge, arbeta svart, svarta pengar, svarttaxi, svarta marknaden.

Vi har människor med svart hy och andra nyanser som är nära till det svarta. Eftersom det är naturligt att ha mörk hy, skulle det vara korrekt att byta ut svart mot röd, för röd signalerar fel, stopp, fara och negativt.

Varför Black Friday heter som det gör.

Nu har jag tagit reda på orsaken till att Black Friday och Black Week har färgen svart i namnet. Har undrat länge för jag tycker att det är märkligt att ha ett ord som anger en färg i ett namn på en rea.

Färgen beskriver hur det såg ut när den stora ökningen med människor strömmade till butikerna efter Thanksgiving. Namnet Black Friday kommer ursprungligen från Philadelphia någon gång före 1961.

En morgon.

Utanför fönstret bleknar nattens mörker. Stjärnorna på himlavalvet tappar alltmer lyskraften. En bilmotor startar någonstans. Människor med rök ur sina munnar väntar på bussen. En flicka hoppar på stället en bit bort. Hennes skolväska ligger bredvid.

Tystnaden svävar i lägenheten. Den kom sipprande kvällen innan och vid sänggåendet hade den tagit över. En katts öga indikerar att frysen håller grönsaker, kött och falukorv frysta. Dammkorn vilar från kvällens virvlandet. Möbler och mattor döljs av mörker. Väggar anas.

Grannens dörr öppnas och med ens är tystnaden undanskuffad. Kort därefter är dörren åter stängd, och tystnaden brer ut sig. Klockradions siffror lyser. Täcket i sängen rör sig. Det droppar från handfatets kran på toaletten. En tvål ligger på duschkabinens golv. Kopp med kaffeläppar i diskhon. Två stickor med en halvfärdig tröja på bordet framför soffan. Kudde vilar på soffryggen efter gårdagskvällens tv-tittande.

Klockradions siffror slår om, från 06:44 till 06:45, och toner strömmar ut. Tystnaden svävar iväg. Mörkret har börjat lämna och ljuset tar över. Nakna armar sträcks upp mot taket. En gäsp. Låten slutar och en röst tar vid och rapporterar om trafikläget i stan. Vid tredje låtens refräng svängs ett par ben över sängkanten. Knäpper av klockradion. Sträcker sig efter morgonrocken. Gnuggades i ögonen letar hen efter handttaget på toalettdörren. Sittandes på toalettstolen infinner sig en lättnad när blåsan töms. Till köket får parkettens svalhet hen att vakna ytterligare. Vattenkokaren fylls och sätts på. Tillbaka på toaletten glider morgonrocken av. Tvålen tas upp och läggs i korgen bland schampot och balsam. Låter vattnet rinna tills en behaglig temperatur innan hen stiger in i kabinen. Sömnens dofter sköljs bort av duschens strålar.

Vid köksbordet sitter hen med en kopp kaffe och två mackor. Hen funderar på sin kommande arbetsdag. En använd smörkniv ligger på diskbänken. Tystnaden ligger i vrårna och väntar, bortsett från den i sovrummet. Den tog över när duschens strålar hade slutat strila.

Hen sköljer av koppen och osthyveln. Lämnar efter sig två droppar av mjölk på köksbordet. I sovrummet möter hen tystnaden. Morgonrocken tas av och slängs på den obäddade sängen. En garderob öppnades med ett klick och med ens kröp tystnaden iväg. Hen klär på sig. Plockar ihop mobiltelefonen, nyckelknipan, arbetsrelaterade dokument och ett äpple. Innan portföljen knäpps igen, ser hen efter om plånboken ligger i. I hallen sticker hen in sina fötter i skinnstövlarna och hänger på sig sin rock. Dörren öppnas. Klackarna hörs på stengolvet avlägsna sig.

Tystnaden kryper fram och återtar lägenheten. Hårborsten med två hårstrår ligger på hallbordet. Dammkornen lägger sig till ro. En strumpa på mattan i sovrummet.

Asken

När våra barn var i den åldern när de bad mig komma och lägga pussel, läsa en saga, brottas, baka, sparka boll, pärla, rita, se Bolibompa med dem, kom denna tanke:

Blir moloken när jag tänker på att dessa stunder med barnen är förgängliga. Aldrig kan jag få tiden att stanna upp, så jag får njuta längre. Önskar mig en ask. I den skulle jag fylla med känslor och bilder från dessa stunder. När de är hos sina kompisar eller än bistert, bor i sina egna bon, öppnar jag asken och minns.

Tllbakablick.

Jag vill kunna sätta en tyngd på tiden för att tiden ska sakta ner. I dag är det ett år sedan jag hade releasen för min andra bok. Känner att det hände förra veckan.

Brorsan hjälpte till att byta bild på Power Point-presentatlonen.

Nicke Wagemyr läste ur boken.

Pappa höll tal.