"Du har ett bra budskap, Johan."

Det blev ett väl genomförd föredrag i går på Ådalsskolan i Kramfors, trots en efterhängsen hosta som även har gjort mitt tal så dålig att ingen förutom mina närstående förstådd vad jag har sagt. Under frukosten på hotellet snuddade tanken mitt medvetande att ställa in. Jag hostade så jag kunde knappt få i mig lite yoghurt och en kopp te.
Prata upp mig gör jag alltid innan föredragen, en kvart tjugo minuter. ´Om jag gör det betydligt längre nu, kanske jag kommer prata acceptabelt´, tänkte jag bedrövad och nervöst.
Gick upp på rummet och pratade, sjöng, babblade. En timme och jag hade fått en röst som var värd att lyssna på.
Cirka femtio elever lyssnade plus en handfull lärare.

"Det här var viktigt för våra elever att lyssna på. Du har ett bra budskap, Johan",
sa en av lärarna och fick medhåll av de andra.

Tripp till Norrland.

Kramfors har jag inte besökt, så det blir extra roligt att nu få göra det.
Jag kommer att prata på Ådalsskolan den 26 oktober inför eleverna som går på Barn- och Fritidsprogrammet och Vård- och Omsorgsprogrammet. Säkert blir det en del lärare som smyger sig in och lyssnar. Det brukar vara så.
Det som de vill att jag ska prata om är min idrottskarriär, att tro på oss själva att vi kan (självförtroende) och bemötande människor emellan.

Kramfors är belägen i landskapet Ångermanland, 46 mil från Stockholm. Det blir en lång resa. Som tur reser jag med tåg. Föredrar det framför bil. Förutom att det är skönare säten kan jag fördriva tiden med att läsa. Det kan jag inte göra i en rullande bil utan att bli illamående. Ytterligare en sak som jag vill sysselsätta med under den fem timmar långa resa är att skriva på bokmanuset på laptopen. Jag har aldrig gjort det på tåg för jag har inte kommit till insikt förrän i dagarna att jag kan det. Om nu inte illamåendet framkallas vill säga.