IfA vill ha möte med finansministern.

Samtidigt som den låga assistansersättningen gör att seriösa assistansbolag får läggas ner, gynnas de oseriösa och kriminella. Assistansanvändare söker nu hjälp hos finansministern Elisabeth Svantesson.

Fler assistansberättigade är inte längre välkomna hos assistansförtagen eftersom deras kostnader är allför höga. Följderna blir att livsvillkoren för denna grupp blir allt sämre. Arbetsvillkoren och lönerna för deras assistenter följer samma väg.

IfA är Intressegruppen för assistansberättigade.

Ger upp eller försöker?

Hur går tanken när ni möts av en trappa som korsar er väg? Jag tänker på er som har det svårt, men klarar av att ta sig upp efter en kraftansträngning, och er som inte klarar trappan trots oräkneliga försök.

En del av er blir besvikna, tänker jag mig. Ni kanske tänker även, "Här har de som planerar staden glömt oss.". Andra accepterar att de inte kan nå det som finns efter trappans slut och går ett annat håll.

Jag söker efter möjligheterna. De kan vara svårhittad, men jag brukar hitta dem.

Mer lättnad än glädje.

 I fredags sände jag in manuset, slutgodkännandet, och i dag går det i tryck. Det är mer lättnad än glädje jag känner.

Ännu en höst väntar.

En semester kan kännas kort fast den var lång. Precis den som just har avslutats. I fredags.

Jag får hämta energi vid kulna höstdagar genom att tänka tillbaka på veckorna i stugan i Bodaskogarna med familjen, pappa och bror, och dagen på Skara sommarland med fru och dotter. När de första snöflingorna faller ner mot den gråa asfalten, kommer jag minnas trippen till Köpenhamn med två vänner och kryssningen till Helsingford med frun och några av hennes vänner. Stående på perrongen en regnig januarimorgon i väntan på Roslagsbanan, sväver jag i väg till promenaderaa under solen med Sommapratarna i öronen.