Som jag skrev i inlägget den 17/12 ville jag då gå in i Storkyrkan, men fann ingen möjlighet att göra det. I dag hade jag med mig min assistent, så han hjälpte mig upp för kyrktrapporna.
Storkyrkan gör verkligen skäl för namnet. Den är stor och högt är det i tak. Mäktig.
 |
| Den breda altargången med rustiga bänkar på vardera sidan. |
Kyrkan är vacker. Jag tänker då på inne med dess skulpturer. Den skulptur som gav mig mest känslor och tankar var den nedanför, Jesus korsfästelse. Vacker gjord.
 |
| Lidande. Smärta. Jesus trodde på sina handlingar och tankar, och trots människors oförståelse över dessa, övergav han de inte. Det visar på en inre styrka. En obändig styrka. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar