Kommentar från artistsidan på Facebook.

Jag publicerade i går blogginlägget ´Finns inte jag?´ från 18/3 -15 även på min artistsida på Facebook. En av kommentarerna som är följande:

Nästan två meter lång i den trängsel du beskriver, är det ett stort obehag att åka tunnelbana - men kan ändå på intet vis jämföras med det du beskriver! Vad kan göras åt problemet!

Hej! Jag skulle naturligtvis sagt något som ´Ser du mig inte?´. Det hade varit det bästa i den stunden. Tyvärr är jag blyg att ta den första kontakten med de som jag är obekanta med. Därför så sa jag inget, vilket jag skäms för. På lång sikt för att vi som sitter i rullstol ska bli sedda av alla, måste vi kanske dessvärre utmärka oss på något sätt. Vara exceptionell duktig som allmänheten vet något om exempelvis inom artisteri på olika områden, alltså bli kända, eller ha kläder på oss som är iögonfallande. Egentligen ska det inte behövas. Tiden är med oss, det blir bättre.
Under tiden jag har skrivit slår det mig att du kanske tänkte på trängseln och vad som kan göras för att minska den. Sätt in fler tunnelbanetåg på sträckorna och reducera antalet sittplatser. Det sistnämnda har gjorts i de nya vagnarna, men dessa är i trafik sällan.