Jag är sne på mig själv att jag är nervös inför föredragen. Det är helt onödigt att vara det, för jag vet vad jag ska prata om och när. Vet också att mitt framförande är bra, och det är omtyckt och intressant. Så varför nervös?
En del säger att nervositeten gör att vi blir mer skärpta och inte är nonchalanta inför uppgiften. Så kanske det är, men för mig går det åt mycket energi när jag är nervös. Den energin lägger jag hellre på mitt tal och agerande på scenen.
På onsdag kan det bli uppemot 250 personer som lyssnar på mig på Hälso- och Idrottskonventet på GIH i Stockholm. Det är bra att det är många. Tycker att det är jobbigt när det endast är ett fåtal i en lokal som rymmer etthundra personer, för då ser jag bara på dem. När det är många fler kan min blick sväva och möta hela tiden nya ansikten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar