Blir
ni spända när ni möter människor som inte ser ut som ni eller rör sin kropp som
för er är ovanligt, och därmed blir osäker på vilket sätt ni ska bemöta dem? I så fall är ni inte ensamma om det.
Det
finns en sorts varelse på vår jord som
kallas för människa och det är vi. Det är du och du och du och jag.
En del av oss har svart hy, en del har ett
ben. Andra har en annan sexuell läggning än vad du har medan andra har
talsvårigheter. En del är hipsters, en del är svartrockare. Andra har en kristen tro medan andra har en buddhistisk. Andra är födda i länder som du inte är bekant med och så vidare. Listan är lång, oändlig lång.
Vi är olika helt enkelt och tur är
väl det. För hur tråkigt det skulle vara om alla var lika? Klär sig likadant,
tycker om att göra samma saker, lyssnar på samma artister, har likadana
åsikter. Usch, vilket grått liv det vore. Ett sådant liv vill jag inte leva.
Men trots att alla är vi människor förekommer det dagligen att en del av oss får eller
ger varandra dåliga bemötanden, och det på grund av avvikelser från bilden
som vi själva har målat upp hur en människa ska se ut, vara och föra sig.
Detta
är jag fascinerad
över, varför vi ger varandra dåliga
bemötanden när vi är människor allihop?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar