Det är stjärnklart. Det ryker ur våra munnar. Snön knarrar under skosulorna. Månen står högt över skogens toppar. I snön syns spår av hare. Granar och tallar klädda i vinterskrud. Långt bort, en lykta rör sig mellan träden. En gren knäcks av ett djur, kanske var det ett rådjur. Kylan rispar våra ansikten. Tystnaden bryts plötsligt av en raket över stadens tak. Det svarta bytes mot ett rött-grönt-ljust-glittrande. Det faller långsamt ner och tystnaden tar över. En och annan stjärna blinkar på himlavalvet. En räv stryker runt en stuga där det lyser från ett fönster.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar