Förhoppningsvis sover nervositetens plågoandar i morgon innan föredraget. De brukar nämligen plåga mig rejält timmarna innan jag ställer mig på scen. Ibland även dagen före.
Jag är lugn under föredragen, och kan till och med njuta, men innan slår hjärtat som en hammare på betong. Jag blir trött av det. Det är en helt onödig nervositet, för jag vet att jag kommer att genomföra föredraget bra. Varför då vara nervös så till den grad att jag inte kan äta? Jag är knäpp. Det vore bättre att lägga den energi som nervositeten tar av mig på mitt prat under föredragen. Förhoppningsvis lär jag mig det i sinom tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar