Ta med dig ´Det oskrivna pappret´ vart du än går.

Har du pratat med personer som du märker efter en stund på ert samtal eller deras kroppsspråk att de inte tar dig på allvar? Att allt det du säger inte tas med allvar utan med en nypa salt eller helt enkelt ignoreras? Att de ser ner på dig för de har, utan någon som helst grund, bildat sig en uppfattning om dig som visar sig vara helt käpprätt åt skogen fel?
Har du upplevt det, att inte bli tagen på allvar? Hur känns det? Jobbigt tänker jag att det är. Du kanske kan ta det, för förmodligen händer det endast några gånger sammantaget under ditt liv. Jag däremot upplever det flera gånger per år att personer inte tar på allvar det jag säger eller att de får för sig att jag inte kan göra mig förstådd genom mitt tal utan att ens ha försökt att lyssna på mig. Det beror på att när de ser mina okontrollerade rörelser eller hör mig prata med min talsvårighet uppfattas jag som mindre intellektuell och/eller inte kan ta hand om mig själv.

När jag berättar något till en person kan det hända att följande sägs med en nonchalant ton till mig:
- Jaha, säger du det.
Eller.
- Det låter bra.
Dessa kommentarer eller reaktioner, vet inte vad jag ska kalla de, får jag höra när personen inte tror på vad jag säger. Det är rappakalja för dem.
När det jag säger inte blir taget på allvar, blir jag frustrerad. Som den gången jag åkte in till Chinateatern här i Stockholm för att boka biljetter till musikalen Annie get your gun. Det här var på den tiden när internet var i sin linda. På vägen hem kände jag en viss osäkerhet. Bokade kvinnan i biljettluckan verkligen biljett till mig? Hennes minspel sa mig något annat. Jag ringde kompisen, som medverkade i musikalen, för att kolla. Nej, kvinnan hade inte bokat för hon hade inte trott på mig. Kompisen skällde ut henne efter noter.

Jag har en önskan, som är till närmast en utopi. Flera händelser i världen som alla visste att de aldrig skulle inträffa har faktiskt inträffat. Mot alla odds. Så varför inte min önskan, även om det är lika liten att den uppfylls som att jag kommer att klara av att simma över Atlanten.
Önskan är att alla vi människor ska ha med sig ´Det oskrivna pappret´ vart vi än går. Det vill säga:


* Ha inga fördomar mot personen som du inte har mött tidigare.

* Skapa dig en egen bild av personen.

* Förutsätt alltid att personen kan kommunicera och förstår vad du säger.


Varför ska du förutsätta det sistnämnda? Jo, av den enkla anledningen att övervägande av befolkningen kan kommunicera och förstå.