Språklådan.

Vid behov av hjälp frågar jag "Kan du hjälpa mig att . . .?". I alla år har jag tyckt att frågan är rätt ställd, men nu tänker jag om det verkligen är så.
Vid ett jakande svar på frågan betyder det att vederbörande kan hjälpa mig, men frågan är egentligen ställd så att det inte betyder att jag vill att hen ska hjälpa mig utan jag frågar endast om hen kan. När jag har detta i åtanke, blir det lätt löjeväckande att fråga "Kan du hjälpa mig att ställa in mjölken i kylen?". En enkel handling som alla klarar av att utföra, om man nu inte har ett funktionshinder som hindrar. Däremot är denna fråga korrekt ställd, "Kan du hjälpa mig att byta vinterdäck på min bil?". Alla kan nämligen inte byta, för de har inte kunskap och/eller kraft.
Jag formulerar om frågan till "Vill du hjälpa mig att . . .?". Blir det bättre? Nej, för den frågar endast om hen vill eller inte, och inte en önskan att handlingen ska utföras.

Jag har inte kommit på en bra formulering, dock är denna hyfsad: "Är du snäll att nu hjälpa mig att . . .?". Ordet ´nu´gör att tonen kan uppfattas som aningen hård och det blir då ett negativt bemötande.
Om vi tar bort ´nu´, utförs handlingen om vederbörande är snäll och det får vi förutsätta att hen är, men när den ska göras, det framkommer inte.