Efter ha varit hindrat i två månader av mycket snö och extrem kyla för oss Täbybor, var jag ute i dag i en och en halvtimme och joggade sittande i rullstolen. Det var så härligt och friskt i solskenet trots den kalla blåsten.
Tekniken var miserabel. Svårt att få benen samspela i början efter så långt uppehåll, men efter trettio minuter blev det allt bättre. Efter ännu ett tag rörde sig benen per automatik. Inte som i fornstora dagar, men tillfredsställande.
Så här på kvällen är jag skön trött och mosig som vi alla blir efter att ha varit ute en kall dag och tränat. Skönt att då sjunka ner i soffan när barnen har somnat och se på TV. Förhoppningsvis finns det något bra eller intressant att vila ögonen på, vilket det sällan är nu när ´Stjärnorna på slottet´ är slut för denna säsong och årets upplaga av ´Mästarnas mästare´ inte börjat än.
När jag tänker efter, blir alla trötta och mosiga efter utomhusträning en kall dag eller är det för att jag är otränad och sitter instängt på kontor hela dagarna som jag blir det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar