omslagsbild

omslagsbild

fredag 7 december 2012

Den strapatsrika vägen till arbetet.

Innan jag skriver vidare om tiden i Thailand känner jag att vill skriva några ord om onsdagens resa till arbetet.

Det hade fallit en hel del med snö natten mot onsdagen i Stockholm och under dagen tilltog det rejält. Det hanns inte med att röjas undan på gator och torg. På flera vägar kom bilarna inte fram. För fotgängarna var lönlöst att ta sig ut, för trottoarerna var begravda i snömassor. Det var kaos.

Hur gick det för mig? Ja, sådär. Det var kämpigt för assistenten att köra mig, för det var en till två decimeter av den vita varan på vissa ställen vägen till Roslagsbanan. När vi väl kom fram till tåget, efter ha insett att det blir inte lika jobbigt om rullstolen vänds och dras baklänges, hade vi tillryggalagd den värsta biten. Trodde vi, men tji fick vi. Hissen ner till Tekniska Högskolans tunnelbanestations biljetthall var ur funtion. Även rulltrappan stod still, så vad göra? Fråga förbipasserande om att få hjälp nerför trapporna? Vi gjorde det, två grabbade tag i främre delen av rullstolen och assistenten i körhandtagen, och trapporna var besegrade. Det är vid sådana här tillfällen jag inser att kunna gå är praktiskt.
Jag drar jag mig för att be människor som jag är obekant med om hjälp. Jag inbillar mig att de tycker att de inte kan säga nej, men ibland finns det inget annat val.

Sista biten, från Hagsätras tunnelbanestation till kontoret, var det även här på vissa ställen en så stor mängd med snö att enda möjlighet att ta sig fram var att köra rullstolen baklänges.
- "Det här var den bästa träning jag har fått. Bättre än den jag kan få på gymmet", sa assistenten andfådd när vi äntligen nådde fram.

Mina assistenter vill åka kollektiva färdmedel med mig. Det är inget jag tvingar dem till. Men självklart, om de säger att i dag går det bara inte, och det på grund av vädret eller av en åkomma som de har fått som hindrar att de tar i, så självklart bokar jag en taxi.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar