Jag överlevde gårdagens tandläkarbesök. Ångesten att bli sövd gjorde mig orolig, men det gick bra. Bortsett från att jag finns, inte bara i folks minnen, blev jag inte illamående vilket gladde mig. Idag är jag endast trött. Det enda som fattas nu är en tand. Den var så trasig att den inte gick att laga. Inget att gråta över, nu kan jag äta utan att det känns som en istapp trycks in i munnen. Det har varit ett fruktansvärt illande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar